Övergivet

En av de mest ökända platserna inom svensk psykiatri, att det inte sedan länge är rivet är ett under.

De lokala klottrarna har gått loss fullständigt i lokalerna till deras glädje och andras förtret.
(Revs 2014)

En gång ett blomstrande gruvsamhälle, nu har naturen tagit tillbaka allt.

En sovjetbygd militärstad som övergavs 1991 låter ju spännande. Men det mesta av staden var kört genom stenkrossar (näst sista bilden). Dock var ett hus på området nyrenoverat, förstår inte varför någon vill bo i den här miljön och ganska långt från all redighet.

Nästintill tom by, en farbror som säljer fiskekort ger oss anvisningar om hur vi ska köra. Grusväg, knappt synlig korsning med skogsväg. En bit in där och vi kan skönja den mellan träden.

En man och hans livsverk. Nu står de där på mossen och bryts ned i långsam takt.

Ägaren till slottet var känd antinazist, han vägrade bl.a. att hissa naziflagg på sitt slott. Deltog i 20 juli-attentatet mot Hitler och giljotinerades för det, 1945 beslagtogs det av röda armen, modernare historia om slottet har jag inte än.

Kolerasjukhus, transitläger och sommarskola för sjövärnskåren. Vad som jag lärde mig här var vikten av att förbereda mig och kontrollera utrustningen. Det är väldigt mörkt i bygnaden och fungerande belysning är vitalt.

Ett sedan länge övergivet palats, jag har döpt det efter de killarna vi träffade i byn. Palace tandlös...

Inte helt okänd...

Ett otroligt stort område att upptäcka. Tuberkolossanatorium som användes som militärsjukhus under WW1 & 2. En mördare och en seriemördare har härjat här i modern tid

En vacker gruvlave detta, den är lite ompysslad på senare år så att förfallet är stoppat.

En före detta färgfabrik som tagits över av graffitimålare, ödets ironi?
Stället har givit tak åt mer än många hemlösa de sista åren.
(Revs 2014)

Sovjetunionens skrytbygge och mönsterstad fick ett kort liv med ett abrubt slut. Läskigt, intressant och lärorikt att besöka.

15 000 tomma kvadratmeter skolbyggnad, mitt i Stockholm. Hela fastigheten andas komunalt femtiotalsskrytbygge, men ventilationen dömdes ut och den har stått ekande tom sedan 2008.

En rejäl gammal försvarsanläggning detta.
När sovjet intog anläggningen så hittades en massa nazistskatter, ett 58 godsvagnar långt tåg gick härifrån mot moskva med guld och konst.

Förra skelskiftet, Herr Siemens köpte 200 hektar mark just norr om Berlin. Fabriker och bostäder till arbetarna byggs och Siemensstadt tar form. Efter ett par årtionden behövs fler arbetare och en pendellinje byggs, banbrytande upphöjd på stålviadukter. Vi hoppar fram till östtyskland 1980, strejk pga dåliga arbetsvilkor. Nya tunnelbanelinjen U7 blir klar och myndigheterna stänger ned linjen. Sedan har den stått där, väntande, tyst.

En krutfabrik långt ut i evigheten bygd under WW2. Ryktet säger att ett tyskt plan sköts ned när det närmade sig.

Man kan ana att den här satsningen gjordes lagom till finanskrisen. Reklamskylten sitter i alla fall uppe fortfarande...

Globaliseringen konkurerade ut det här lilla pappersbruket i Bergslagen och det stängde någon gång 1971-72. Ersättningsindustrier i form av tvätteri och fjäderfabrik höll lite liv i delar av fastgheten något decenium innan allt dog här. Området saknar juridisk ägare sedan 1994 och förfallet pågår alltjämnt.

Kalkbrott/cementfabrik som var igång mellan 1948 och 1981. Linbanan mellan brottet och fabriken var 670 meter lång. En för dyr produktionsmetod (årselförbrukning på 45 miljoner kilowattimmar) gjorde stället olönsammt och cementa stängde ned stället.

Mejeri i stor svensk stad som effektiviserades bort. Ett vattentorn på någon av bilderna avslöjar vilken stad det är. Allt revs men vi hade möjligheten att få gå runt i byggnaderna som var kvar innan allt blev nya bostäder.

Ströbilder jag tycker förtjänar att visas. Från Sverige och resten av världen.